St Martins-durban

Jag (Helen) bodde under den allra första veckan i april en vecka på St Matins barnhem som jag även volontärarbetade på 2005 under några månader. Dessa månader har verkligen etsat sig fast i mitt minne och något som har påverkat mig ändå sedan dess. Det var fantastiskt att vara tillbaka, det hade ändrats och utifrån det jag såg kändes det som förändringen hade skett åt rätt håll. Det var även kul att träffa personal som jag jobbat med tidigare,  ( tyvärr!) träffade jag även flera av barnen som jag jobbat med för 6 år sedan. Däremot valde jag att inte spendera jättemycket tid med barnen den här gången. Det är tillräckligt många människor som kommit och försvunnit i deras liv….. Det finns så klart en tragisk historia till varför alla barn är där, flera är värre än man kan föreställa sig. Miljön de lever i funkar men det är en hård miljö. Deras hemsida finna här:
Här kommer några bilder från St Martin´s 2011:

http://www.stmartinshome.org.za/site/default.asp

Durban

Helen hängde en vecka i Durban i april, innan vi var i Windhoek och nu var det dags att visa Madde denna pärla och favorit till stad. Durban är en härlig havsstad ( med ca xmiljoner invånare) som har mycket zulu, västerländsktkultur som även blandat med mycket indiska influenser.

Helen fick möjlighet att träffa dem som hon hade kontakt med när hon var där för 6 år sedan. Det ar underbart att få träffa alla i april och återse dem nu i juni. De är verkligen härliga personer och står för mycket av det som gjort att jag tagit södra Afrika till mitt hjärta.

Nu i juni bodde vi hos Robert´s en familj som även hjälpte till på barnhemmet 2005 och som jag spenderade flertalet helger med då. Även denna gång var de väldigt gästvänliga, de skämde bort oss! För oss var det lyx med sängar, efter vårt camping äventyr. Vi hade även en härlig dag på stranden med deras son och blev bjudna på frukost av mor och far! Dessutom träffade vi Precious och visade Madde Durban centrala delar samt åt födelsedagskaka med Naomi. Helgen avslutades med att Robert´s fick smaka på svenska köttbullar och kladdkaka, en given succé!

Okavango deltat

Vi hade länge siktat in oss på Maun och Okavangkdeltat, det var inte helt lätt att hitta något bra i backpacker-prisklass men vi hittade ett bra ställe och genom dem beställde vi också vår Mokoro-tripp. Att vara på safari på en mokoro var en fantastisk naturupplevelse (risknivå:hög) , vi var nära vattnet utan någon motor. I början spanade vi mer krokodiler och flodhästar, men efter ett tag njöt vi verkligen!

Dessutom gick vi på en ”bushwalk” för att se på omgivningen och såg även wildbeast, zebror, wartog (pumba) m.m. På kvällen satt vi runt elden och vår guide dansade och sjöng traditionella sånger, morgonen efter paddlade vi hemåt och packade innan vi åkte vidare mot Sydafrika. Sammanfattning: en helt fantastisk naturupplevelse.

Tsitsikamma national park

Idag har vi sett Tsitsikama nationalpark. Vi vandrade omkring i några timmar och åt en lyxlunch på deras restaurang, som båda trodde att den andra ville ha (trots att vi hade matsäck med oss). Kommunikation är inte alltid så lätt, inte ens när man bott och spenderat all tid med någon i två månader och tror att man kan läsa varandras tankar. Men lunchen var väldigt väldigt god, bara det att vi båda hade velat ha mer tid att vandra istället!

Vi har lite tight tidsschema just nu, så direkt från Tsitsikama så åkte vi vidare och provade Zip lining tour/linbanetur. Vi svishade oss fram mellan träd och över vattenfall och Helens höjdrädsla utmanades!

Addo Elephant park and Shotia game park

Efter fantastiska safariturer i Botswana, så hade vi ändå inte riktigt fått nog av vilda djur. Och när vi såg att det utlovades "The Big Five" på den här turen, så kunde vi inte riktigt motstå. Så vi åkte på en dagstur fullspäckad med Safari utanför Port Elisabet. Vi började med Addo Elephant park där vi såg många elefanter och sedan fortsatte vi till Shotia park där vi såg giraffer, lejon (3 meter från bilen), flodhästar, zebror, noshörningar, Eland, wortog (som Pumpa) och andra antiloper.

Vi fick tyvärr inte se leoparder, som hade fullbordat "The Big Five"-listan för oss. Addo och Shotia är mycket mindre än exempelvis Chobe-parken som vi besökte i Botswana. Därför var det mycket lättare att hitta djuren denna gången, men vi såg ofta stängslen runt parkerna så känslan var inte lika unik. Lite mer zoo-känsla tyvärr. Det var ändå en väldigt fin dag kantad med god mat och trevligt sällskap av en familj från Californien.

Coffee Bay

Vi lämnade storstaden Durban och fortsatte vår backpackertur längs med den sydafrikanska kusten. Nästa stopp blev Coffee Bay, som är en charmig lite by vid havet. Vi campade på Coffee Shack, ett typiskt så där soft backpackerställe som stod för sitt namn och gjorde riktigt gott Lavazza-kaffe. Vi träffade två riktigt trevliga tyskar som vi gjorde en dagsvandring med till "Whole in the Wall". Det var en vandring längs med kusten med helt obeskrivliga vyer.

Innan vi åkte vidare tog vi en surflektion!

Chobe

Botswana resan hade tyvärr blivit lite för få dagar på grund av att det va det enda sättet att lösa transporter på. Därmed hade vi bara en och en halvdag i nationalparken Chobe att vara på safari. Att gå på safari och göra en ”game drive” handlar ju lite om tur, och tur tyckte vi verkligen vi hade! Vi hade en häftig upplevelse där 5 lejon äter en Kudo kanske var kanske höjdpunkten. Förutom det såg vi giraffer, impalas, massa elefefanter, flodhästar, babianer, fåglar bla stork och guniepo…., Det är lite svårt att uttrycka i ord vår häftiga safari upplevelse där även naturen och okavangafloden var fantastiks vacker, men bilderna får tala för sig själva.

 Vi campar och försöker köra budget så därmed köper vi ju även mat. Maten hade vi i tältet och därmed så tog även babianerna in och maten var slut o tältet inte så helt längre… Vårt tält är mini och enkelt, men vi hade hoppat att det skulle hålla vår Botswana vecka i alla fall…Det gjorde den ju inte riktigt, men efter att vi sydde ihop det funkar det igen ok. Efter att Madde klagat på att vår mat var borta och tältet sönder så gick två trötta tjejer och njöt av en lyxbuffe på lodgen för halva priset… Största minnet var dock en fantastisk safari dag!

Viktoriafallen

Efter att ha åkt en 15-timmars bussresa till Katima Mulilo i norra Namibia, tagit oss över gränsen till Botswana med hjälp av lite olika människor, fått skjuts av några holländska turister, så anlände vi till vår lodge i Kasane (norra Botswana) som i några dagar vara vår bas för Vic falls- och safariresor.

Första dagen i Kasane ägnade vi åt att se Viktoriafallen som går att se både från den Zambiska och den Zimbawiska sidan. Vi valde de Zimbawiska sidan, dels för att man ser bäst från den sidan och dels för att visumavgiften var billigare (30 USD jämfört med 80 USD). Det kostade dock även 30 USD i inträdesavgift för att se fallen, så vi kanske inte tjänade så mycket på det!

Viktoriafallen är ett av världens sju naturliga underverk och det var verkligen en upplevelse av se det. Fallen
breder ut sig på någon kilometer så det var en fantastisk promenad längs med Viktoriafallen! På grund av att det regnat så extremt mycket i dessa länder i år, så var vissa delar av fallen svåra att se. Det var imma
och regn från fallen som helt täckte vyn och vi blev ibland helt genomdränkta av regn från fallen men det gjorde inte så mycket eftersom det var stekande solvärme.